Åhfyfarao, va skönt att vara hemma igen! Speciellt efter att ha suttit i en jävla bil i 9,5 timmar, med bara två små korta pauser. Kan inte beskriva hur mycket jag har längtat hem, jag fick psykbryt där nere. Jag svär, hade jag inte varit så jävla lat hade jag gått ända hem till stockholm.
Och eftersom jag lovade mamma att uppföra mig så försökte jag verkligen att hålla sams med alla, men dom är helt jäkla omöjliga. Vi fick inte göra datten, och vi fick inte göra ditten, och det slutade med att jag dampade och stack ut på en två timmars-promenad. Hittade otroligt nog hem igen, så lokalsinnet är det iallafall inge fel på.
Läste hela tre bäcker där, hade ju egentligen inget bättre för mig, annat än att gå runt och driva med deras dialekter. Och spela minigolf, men det tröttnar man på efter ett tag. Och så drog morfar med oss på nån jävla bondgård, för att vi skulle lära oss lite mer om våra mejeriprodukter eller vafan det nu var.
Och eftersom morfar inte är den mest IQ-begåvade människan körde han fel hundra gånger både på vägen dit och på vägen hem. På hemvägen körde vi igenom örebro två eller tre gånger, tror jag.
Så, som sagt, asskönt att vara hemma igen.