Min vardag i ord

20:33
Um.. Jag har inget att säga, annat än att jag är RASANDE. Nja, inte riktigt rasande, men jag är ARG. I alla fall lite irriterad. Varför vet jag inte. Kanske för att min jacka gick sönder samma dag jag fick den och jag inte kan byta den eftersom det inte finns en enda sån jacka kvar i hela stockholm och jag har verkligen ingen större lust att dra till Karlstad för att de kanske har en där, eller för att jag måste gå till banken och hämta ut mina pengar, eller om det är för att jag är så gammal att de inte ens leggar mig på vivo. På VIVO! Det är illa, där leggar dom 25-åringar som ska köpa redbull, men inte en nybliven 18-åring som skulle kunna vara 16, som ska köpa cigg. Mon dieu!
Eller kanske för att jag skrev ett jättelångt inlägg och det bara försvann. Helveteeeeeeeeeeeeeee.
Det har inte hänt så mycket de senaste dagarna, jag har mest hängt med Towe. Igår gick vi till Vivo och köpte glass, sen såg vi på Despicable me, eller Dumma mej som den heter på el sueco. Underbar film, jag ger den 5 getingar. Idag kom Towe över igen och jag skolkade från den enda lektionen jag hade idag (jag vet, fyyyyyyy). Hon lagade mat till mig och sen länsade hon min garderob på lite smått och gott. Min garderob, som för övrigt var nystädad. Var, i imperfekt. Nu ligger kläder upp och ner och på fel plats och gud vet vad..
Imorgon ska jag hem till min mor, men innan det ska jag försöka samla ihop tillräckligt med kraft för att ta mig in till stan och försöka byta min jacka. Fungerar inte det får jag dra fram superlimmet. Eller symaskinen. Fast egentligen BÖR mitt symaskinskörkort dras in för alla tygers bästa. Så det lutar åt limmet. Även om jag limmade fast fingret på kinden sist jag använde lim. Till mitt försvar var jag full då, och det var egentligen Linns förtjänst, men... ja. Don't drink and glue, är mitt råd till er.
Nej fyyyyyfan, nu ska jag kamma katten, så jag kanske ger fan i mitt eget hår, för idag åkte saxen fram och det är en smula ojämnt och skitfult. Det sorgliga i det är att det ser bättre ut än det gjorde innan. Och jag gick in i dörrkarmen idag och fastnade med tröjan så den gick sönder. Det känns lite som att El skäggo uppe i himlen vaknade på fel sida imorse. Det kanske är bättre imorgon, då kanske han kastar ner en trisslott på mig och gör mig rik. Eller så kanske han ger mig Gonorré. You never know.
Jag hoppas i alla fall att ni tjatmajor, det är du Towe, som tjatat om att jag ska uppdatera är nöjda nu. Jag hoppas att ni (du) gör samma sak snart, din late jävel. Adios!

21:10
Japp, så var man 18 då. Känns bättre än väntat. Hela den där ålderskrisen jag gick igenom visade sig vara i onödan, eftersom det är pretty damn sweet att vara myndig. Jag kan köpa cigg, gå på krogen, spela på hästar och allt det där roliga.
I fredags kväll åkte jag till Jesper. Vi gjorde våfflor dagen i ära, och några minuter innan tolvslaget somnade jag. Vaknade av att Ia ringde och sa grattis, och efter det fick jag min present av Jesper. Det var ett jättefint armband från Snö of sweden. Jag kan ha fällt en liten tår när jag öppnade det.
Jag kom hem runt 2 på natten, somnade direkt och när jag gick upp på morgonen möttes jag att pappa, Lotta och Linas underbara stämmor. Fick frukosten serverad, och sen fick jag öppna paket. Jacka och pengar till tatuering, check. Av Lina fick jag ett djurgårdshalsband och 2 ljus, gullunge på henne alltsåå.
Sen kom hela tjocka släkten och presenterna formligen öste över mig. Sussi, som jag hade varit riktigt orolig över vad hon skulle hitta på, hade köpt ett par rävtofflor. Med en jättestor nos. Och svans. "Herregud", var allt jag kunde få ur mig när jag öppnade det paketet. Men jag fick tavlor också, och kaffekoppar. Porslin, servetthållare.. lite sånt. Och en likadan mysfilt som mamma har, som jag har försökt sno med mig hem ett par gånger. Och en parfym, och halva tatueringen betald. Och pengar, som farmor sa att jag skulle köpa någonting fint för. Gissa vad dom pengarna gick åt till?
När vi skjutsade hem Farmor passade jag på att springa in på kiosken och köpa cigg. Det var så roligt att jag är lite tveksam på om jag någonsin kommer kunna sluta röka. Jag frågade Lina och Angelica ifall inte dom ville börja röka, så jag kunde köpa ut till dom, men tråkmånsarna sa nej. Dagens ungdomar.. annat var det när jag var ung.
Towe kom över runt 7 med ett knippe ballonger i släptåg, som hon och hennes familj hade ritat och skrivit på. Towes mindre roliga storasyster Åsa hade skrivit "Grattis Malin 10 år" på en ballong, vilket jag inte tyckte var ett dugg roligt. Okej, lite kul var det. Men inte jätte. Av Towe fick jag en maskara, en necessär, hårinpackning, facemask och ett läppglans, som är omöjligt att ha på läpparna för det smakar godis och jag äter bara upp det direkt.
Towe och jag drog till Nivå 22, och vakten sa grattis till mig, vilket uppskattades. Det var så jävla kallt där så vi drog vidare till nåt annat ställe, där vi träffade en viss Jones (?) som babblade på och fixade ett bord. Han och hans kompisar, Hamid och Babid och Paris och allt vad de hette var ett gäng riktigt trevliga killar. True story. De klingade i glasen och sa till alla där inne att jag fyllde år, och varenda en började applådera. Jag blev rödare än någonsin i ansiktet, om man ska tro på vad Towe säger. Vilket jag har för vana att inte göra, men jag gör det den här gången. Sen började dom sjunga för mig, först på svenska och sen på engelska. Och sen på arabiska, turkiska och franska. Mein Gutt, vad kul det var. Runt 1 skulle dom dra vidare på efterfest och frågade om vi ville följa med, men vi tackade artigt nej och begav oss mot tunnelbanan. Towe höll på att pissa på sig och jag ramlade i rulltrappan. Efter många om och men hittade vi en toalett, sen åt vi glass och till sist åkte vi hem. Lyckad kväll på det hela. Nu längtar jag tills Rebbe blir 18 så vi kan dra ut igen.
Imorgon ska jag köpa cigg igen, känner mig lite nördig som längtar. Men det är så det är. Nu ska jag plugga, vilket är kodord för att kolla på tv, och sen ska jag slagga. Natti!

20:06
Ja, och idag var det dags att pallra arslet till Märsta igen. Fyfan. Jag trodde att jag skulle finna nån glädje i att komma tillbaka, men icke. Kul att träffa klassen igen förvisso, men det hade jag hellre gjort på ett trevligare ställe, typ Auswitch. Det var ju inte sådär jävla lockande att sitta dötrött på lektion med en lärare som kan ha den mest irriterande rösten i hela Europa. Dock kände jag ren lycka när Poa gick in i matsalen. Innan han hann sätta sig vid bordet utbrast jag "JAG HAR SAKNAT DIG!", helt utan att rodna. Och jag menade det, ända tills engelskan började och han tvingade mig göra nationella. Fyfan.
Och nu har jag tagit mitt småätande till en helt ny nivå; jag smygäter. För nån timme sen var jag så sötsugen att jag rotade fram en bulle ur frysen, och för att ingen skulle se att jag hade ätit den gömde jag bullpappret under ett paket korv. Det är ju faktiskt ganska tragiskt.
Jag känner att jag inte kommer kunna hålla mig vaken många minuter efter Desperata hemmafruar, även om jag borde njuta av min ungdom så mycket jag kan nu de senaste dagarna. På lördag tar den slut, och jag kommer inte längre kunna komma undan med saker som att peta upp pärlor i näsan. Det är tufft.

Jag känner att jag borde skriva någonting om MCR, men jag har seriöst inget att säga. Annat än att det var så jävla underbart, och definitivt en av höjdpunkterna i mitt liv än så länge. Men det spelar ingen roll vad jag än säger, man måste ha varit där för att förstå magin.

Nu hörde jag ordet "popcorn" från vardagsrummet, så jag ska pallra mig dit och se om de är helt brända, eller om pappa tvingade Lotta att poppa. Jag hoppas att alla dönickar som säger att jag bloggar sämre än Kissie är nöjda nu, för det var varit rätt ansträngande att skriva när ögonen åker i kors 31. Adjöken!

14:43
Ojojoj, vilken vecka jag har haft! Rätt busy, om man säger så.
I helgen var jag hos Jesper, vi gick inte på bio som vi skulle utan vi hade en mysig hemmakväll istället.
I måndags fick jag nån fling och tvättade alla mina kläder, och efter det lagade jag mat till pappa och Lina. Jag slängde ihop lite korvstroganoff med ris, hyffsat gott. Pappa hade det i matlådan, och bättre betyg än så får man inte från honom.
I tisdags träffade jag Linn på dagen, vi degade lite framför tvn och pratade lite. Sen drog jag till stan och träffade Susanna, vi käkade och sen gick vi på pressvisningen av I am number four. Jag blev knuffad ur popcornkön av Nemo från Kungarna av Tylösand. Det kändes lite coolt, även fast jag inte kollade på det. Filmen var gryyyym.
I onsdags drog jag till DBT och träffade Nicke. Han kastade en penna på mig för att jag sa att jag var gammal. Kuuul. På vägen hem träffade jag min morbror Jokke. Jag blev riktigt förvånad, men så kom jag på att söder är hans hood. Men det var kul. Sen mötte jag upp Towe i häggvik och vi drog till stinsen.
Igår degade jag mest, tills Towe kom hit med en liten present. Ett vaniljljus och chokladbitar, inte illa det! Sen ringde mamma och sa att hon skulle hämta mig, så då traskade jag ut. Vi drog till stinsen, och på vägen hem åkte hon in på fel väg och sa att hon skulle kolla en sak. Det visade sig att hela min familj hade ordnat en överraskningsmiddag för mig på bistron i rotebro. Gud, jag blev lite rörd där. Trerätters middag och grejer, det är inte varje dag man äter det. Skagenmacka till förrätt, oxfilé till huvudrätt och chokladmousse med hallon till efterrätt. Jag älskar min familj!

Idag ska jag på MCR med Susanna, börjar känna mig lite smått nervös. Det kommer bli epic. Det kommer bli mer än epic, men jag vet inget bra ord för det. Det kommer bli awesome, helt enkelt.

Idag är det ett år sen jag skar mig senast. Och jag är stolt över mig själv, för då, för ett år sen, kändes det som en omöjlighet. Det har inte varit lätt. Jag har gråtit och jag har skrikit, och jag har önskat att jag fick dö. Men tack vare alla de människor jag älskar har jag också skrattat, njutit och älskat livet mer än någonsin. Och jag har levt. Det har varit det värsta och det bästa året i mitt liv hittils. Jag har lärt känna mig själv och insett att jag faktiskt är en ganska trevlig prick. Idag kan jag ärligt säga att jag älskar mig själv, och jag älskar mitt liv. Jag har inga tankar om att jag inte vill leva längre, och jag har definitivt inga tankar på att skada mig själv. Jag dansar efter mina egna toner nu. Och det känns så jävla bra.
Det finns vissa personer som jag känner har hjälpt mig extra mycket, som har stöttat mig även när jag inte förtjänat det och som har fått mig att se saker och ting på ett annat sätt. Och på något sätt vill jag säga tack, men jag vet inte riktigt hur.
Utan min mamma hade jag aldrig klarat det. Hon har varit den som kämpat för min rätt till vård och till ett liv, och hon har alltid funnits där, oavsett. Det kan jag aldrig tacka henne nog för, men jag försöker varje dag. På nåt vis är jag glad att allt hände, för jag står så nära min mamma idag och det skulle jag inte byta mot någonting i världen.
Min pappa, som inte alltid har varit den mest stöttande personen i världen, men som har bättrat sig. Jag skulle inte klara mig utan honom.
Mina systrar. Ni har gjort så mycket att jag inte ens kan skriva allt. Jag älskar er mer än ord kan beskriva.
Uffe, för alla gånger du har fått mig att skratta så jag kiknat och för alla gånger du har funnits där vill jag säga tack.
Towe, du är världens bästa vän. I motgång och medgång så vet jag att du stannar. Du är värd hela världen.
Susanna, min mini-mamma som alltid tar hand om mig och som säger åt mig vad jag ska göra. Du är guld, hjärtat. Jag hoppas du vet hur mycket jag älskar dig.
Linn, mini-mamma nummer två som ser till att jag inte gör något dumt. Du är en underbar vän och jag älskar dig.
OP09, ni förgyller mina dagar.
DBT-gruppen, tack för den tid jag fick med er. Jag kommer aldrig glömma hur kul vi hade tillsammans. Jag saknar er.
Och sist men inte minst; Niclas. Det finns så mycket jag skulle kunna skriva, men jag skriver bara tack. Som Jenny sa; det är han och jag som gjort grovjobbet.
Jag älskar er alla.

13:35
Vaknade av mig själv imorse och kände mig rätt utvilad. Trodde att klockan skulle vara runt 12, kollade på klockan och såg att den bara var 9. "Helvete heller" mumlade jag och somnade om. Vaknade ungefär en gång i kvarten, kollade på klockan och tvingade mig sen att somna om. Runt 11 fick jag ett sms från Jesper och efter att ha svarat på det orkade jag inte ens försöka somna om. Så jag gick upp och satte mig framför datorn med varm o'boy, och någon timme senare smetade jag på en choklasmask i ansiktet (som både luktade och smakade choklad!). Som jag sa till Linn, jag såg ut som en brun hulk. Ganska charmigt, om jag får säga det själv. När pappa och Lotta kom hem från bäverjakten eller farmor, eller var de nu sa att de hade varit, tyckte de att det var jätteroligt att säga "det är något annorlunda med dig idag, Malin. Jajuste, du har inte sminkat dig!". Jag tyckte däremot inte att det var särkilt underhållande.
Igår däremot, då hade jag och Towe rätt kul. Vi kollade på Äntligen Fredag och sen kollade vi klart på Grease. Efter det var vi så pass uttråkade att vi busringde till folk och sa något i stil med "hej, jag kommer från expressen och vi gör ett repotage om öhh.. unga... människor... i samhället.. vi kallar stockholm. Vad gör du på fritiden?".
Hmhmhm, nu har jag väl ungefär precis kommit ut från duschen, ska väl sätta på mig kläder nån gång inom de närmsta timmarna. Ikväll ska jag och Jesper gå och se The Fighter. Trevligt värre.

10:11
Vaknade av ett sms från Towe där hon sa att vi borde cykla till Barcelona i sommar. Jo men visst, men du betalar för min nya mutti, tänkte jag då. Herregud.. Barcelona ligger flera tusen mil härifrån, och jag som tycker att det är ansträngande att gå till Coop. Tokig seja, det där.
Igår efter praktiken kom Towe över och vi gick till Coop och Willys för att köpa lite saker, eftersom jag fått för mig att jag skulle laga mat. Och efter att ha suttit i en currydoftande taxi tidigare på dagen var jag extremt sugen på en currymacka. Och Towe ville ha godis.
När vi kom hem satte jag igång med matlagningen, och det visade sig att jag är ett geni i köket. Till och med pappa tyckte om den, fast han verkade väldigt tveksam när jag bad honom att smaka. Jag tror att det är från när jag lagade mat sist.. I alla fall, jag ger mig själv 10 poäng av 10 möjliga.
Sen slog vi på Grease 2, men orkade bara kolla på halva för vi var så jäkla trött.
Idag blir det praktik 13-20, sen hem och sussa. Eller plugga, vi får se. Nu ska jag i alla fall göra mig en till currymacka, smell ya laaaatöööör!

21:22
På nyårsafton i år sa jag till mig själv, för ingen annan lyssnade, att jag skulle göra massa saker jag aldrig gjort tidigare. Det var mitt nyårslöfte, och jag känner att jag följer upp det ganska bra. Just nu dricker jag till exempel te med honung i. Och tidigare idag svepte jag kokhett kaffe. Jag vet. Man blir imponerad.
Idag kändes det extremt segt att komma till praktiken, men det släppte lagom till 4. Då var det bara 4 timmar kvar, men det gick rätt fort.
Nu ska jag väl egentligen bara dricka mitt te och sen slagga. Upp 6 imorgon, sista dagen. Sen är det lov, och jag ska bara chilla satan hela veckan. Sweet.

Min bebis, när han fortfarande var en bebis.

19:39
Tydligen är det internationella kvinnodagen idag. Det firades ganska glatt på min praktik. Lustigt, det där. Jag tänkte på det, har männen någon dag? Eller är de resterande 364 dagarna deras? I så fall känns det ganska orättvist. Tycker jag. Som kvinna tycker jag det. Som kvinna tycker jag också att det är löjligt med en kvinnodag. De menlösas dag däremot, det känns som en dag för mig. Bokstavligen, för El Skäggo har kallat mig korkad åtaliga gånger idag.
Idag vaknade jag med pannknack. Inte roligt, ifall någon undrade. Praktik 8-15. Det var rätt chill, tänkte jag skriva, men det var det inte. Det var två stycken som hade gjort nummer två, big time. Jag är ganska tålig i vanliga fall, men idag.. fyfan. Att hålla andan och hålla inne hulkningarna samtidigt gav mig en rätt fin lila/grön nyans i ansiktet. Ganska charmigt. Eller inte. Men vi bakade semlor också, som jag inte fick äta eftersom jag slutade precis när fikat började.
I lördags fyllde min lilla mamsi 43 år, så jag hade fullt upp med att käka tårta och bullar hela dagen. Jag tror jag drack 7 koppar kaffe den dagen, och det meine fruende, är mitt rekord. På kvällen var jag med Totts, och det slutade med att jag hämtade vattensprutaren för Towe var jobbig. Men hon snodde den. Och jag blev blöt. Och Towe mobbade mig för jag såg ut som en pudel i håret. Men det var kul. Skitkul.. Det roligaste var när jag tog Towes cigg och höll upp dem som en sköld och hon sprutade vatten rakt in i paketet.
I söndags gjorde jag inte ett skvatt, och igår var det praktik igen. Efter praktiken hoppade jag på bussen mot väsby och träffade Jesper ett par timmar. Han lagade mat och så lyssnade vi på radio. Japp, RADIO. På tvn. Häftiga saker det finns nu för tiden. När jag skulle hem gick jag till bussen typ 3 minuter innan den skulle gå, vilket jag ångrade när jag såg bussen komma och jag hade minst 5 minuters gångväg till hållplatsen. Men jag lubbade, och hann. Mest för att busschauffören var schysst och väntade på mig. Men jag säger det jag, jag vet varför jag inte springer. Jag hade en astmaattack som varade till imorse. Inte bra.
Men efter att jag har ätit upp min semla ska jag nog träna lite med min boll. Jo, det ska jag nog göra. Kanske ta ett bloss innan. Ja.
För övrigt fick pappa mig att framstå som en idiot idag i bilen på väg till coop. Jag säger inget mer, utan citerar bara samtalet rakt av. Och till mitt försvar satt jag i baksätet och hörde inte riktigt vad de sa.

Lotta: Det står ett gäng vid bensinmacken.
Pappa: De kanske sniffar.
Jag: Då vill jag vara med!
Pappa: Du har inte råd att förlora fler hjärnceller.
Jag: Nej.. vänta, va?
Pappa: Du borde vara rädd om dem.
Jag: Det är inte mina kompisar.
Lotta: Cellerna, Malin. Hjärnceller.
Jag: Nu vet jag inte vad ni pratar om.

13:38
Sjuk idag och igår. Hela veckan egentligen, men har bara varit hemma två dagar. Sov till 11:50 idag, galet skönt. Bortsett från att jag vaknade av en hostattack som hette duga.
Har väl egentligen inget att skriva.. Och jag minns inte riktigt vad jag egentligen har gjort. Tyckt synd om mig själv, mest.
Imorse när jag vaknade hade jag ingen röst, det blev bara en viskning när jag försökte prata. Det blev rätt pinsamt när jag skulle ringa och sjukanmäla mig, jag lät nog som en pervers busringare. Men min Gollum-imitation blev äntligen fulländad.
Häromdagen bestämde jag mig för att det var dags att jag och mitt svarta underhår gick skilda vägar. Nu har jag mött en fin ginger till underhår (nja, lite mörkare), men det är bara en reboundförhållande. Snart hoppas jag på att stöta på en riktigt snygg blondin som jag kan stadga mig med.
Mitt hår kommer hata mig. Mer än det redan gör. Men det är ju så ibland. Jag tror att jag ska färga det idag innan jag går till mamma. Ja, det ska jag.
Annars.. praktiken går bra, allt går bra. Pengar på kontot, mer kommer snart. Livet är bra. Härlig känsla. Lyckelilycka. Nu ska jag kolla på Oprah. Smell ya later.

21:07
Sitter bänkad framför Let's dance med ett glas rött. 5000 vuxenpoäng till mig, javisst. Det är nästan lite för vuxet för min smak. Fast jag har inte ens börjat smutta på vinet.. Towe tycker att jag ska byta kanal för Let's dance är tydlignen fjollerier, men det tänker jag icke göra. Speciellt inte med tanke på att hon inte ens är här.
Håret blev bra, men under färgningen blev det först brunt och jag fick lite småpanik. Sen blev det lila och jag fick storpanik och sprang runt i köket som en halshuggen höna. Men det blev inte lila, utan ljust. Det blev inte gult heller. Det känns lite mysko att inte ha gult hår, det måste jag få erkänna. Men det är bra mysko.
Jag och Mamsen drog till stinsen efter maten. Medan hon köpte nånting sprang jag och köpte hennes födelsedagspresent, och sen köpte jag en jättesöt kofta. En leopardmönstrad, det ska bli spännande att se folks reaktioner på den.
På väg ut till bilen ringde Susanna och sa att hon kunde kirra biljetter till MCR för 300 spänn. Taget, sa jag, så om 2 veckor från nu står jag i Globen och ser min älskling live för första gången. Sweet. Gud, va jag älskar Sussi. Hon fixar verkligen allt. Pusspuss på dig!
ÅHÅH, jag ägde just Towes lilla rumpa så hårt att det nästan är sorgligt. Hon sa att jag inte hade nämnt henne nånting i bloggen idag, och jag hävdade att jag hade gjort det. "Nej" sa hon, och jag citerade mig själv: "'Vad jag har gjort i veckan skulle inte ens intressera den mest sorgliga av människor.' Det är du, Towe." Nu kan hon inte säga annat än att jag är dum, hahahhaahah!