Min vardag i ord

Åhfyfarao, va skönt att vara hemma igen! Speciellt efter att ha suttit i en jävla bil i 9,5 timmar, med bara två små korta pauser. Kan inte beskriva hur mycket jag har längtat hem, jag fick psykbryt där nere. Jag svär, hade jag inte varit så jävla lat hade jag gått ända hem till stockholm.
Och eftersom jag lovade mamma att uppföra mig så försökte jag verkligen att hålla sams med alla, men dom är helt jäkla omöjliga. Vi fick inte göra datten, och vi fick inte göra ditten, och det slutade med att jag dampade och stack ut på en två timmars-promenad. Hittade otroligt nog hem igen, så lokalsinnet är det iallafall inge fel på.
Läste hela tre bäcker där, hade ju egentligen inget bättre för mig, annat än att gå runt och driva med deras dialekter. Och spela minigolf, men det tröttnar man på efter ett tag. Och så drog morfar med oss på nån jävla bondgård, för att vi skulle lära oss lite mer om våra mejeriprodukter eller vafan det nu var.
Och eftersom morfar inte är den mest IQ-begåvade människan körde han fel hundra gånger både på vägen dit och på vägen hem. På hemvägen körde vi igenom örebro två eller tre gånger, tror jag.
Så, som sagt, asskönt att vara hemma igen.

    

Blev väck av en ilsken lillasyster kvart i ett imorse, som stod och gapade om att jag skulle packa. I'm going to haverdal idag, så. Har varit uppe hos pappa och packat ner det mest nödvänliga, vilket blev rätt mycket, men så ska jag ju vara där himla länge också.
Anyway, har köpt lite böcker och så, fyllt ipoden med nya låtar, så jag är i princip redo för den sju timmars bilresan ner dit. Fast eftersom det är morfar som kör lär det inte ta sju timmar, snarare sjutton timmar, så jag kommer förmodligen dö på vägen dit.

Har inte skrivit i bloggen på ett par dagar, så jag tyckte att det var dags nu igen. Jag har egentligen ingenting att skriva, fast jag behöver nog skriva av mig lite, så ..
Åker till haverdal på onsdag, tror jag. Morfar ringde och frågade ifall jag ville följa med, och även fast det inte lockar att spendera en hel vecka med honom och hans jävla fru så känns det ändå mer pepp än att sitta hemma hela veckan, för att sen spendera midsommar på Lottas land. Det hade iochförsig varit helt okej, om det inte vore så att jag var den enda där under 25. Så nej, det känns helt klart mer pepp att åka till haverdal, med lillasyster och kusin.

Mår för det mesta helt okej nu, except for the nightmares.

Herregud, jag har börjat bli senil, märker jag. Hade gett Brolle mat och vitaminer och sånt, och sen bara försvann vitaminerna, och jag var säker på att han inte hade varit i närheten av dom, men ändå låg dom i hans hus. Så jag fick självklart för mig att det var någon där, så jag fick panik, tog hamstern och sprang ut och satte mig på en bänk, och satt där i kanske 40 minuter innan pappa kom hem. Och han och Lotta fick leta igenom hela huset innan jag gick in.
Fast så här i efterhand tänkte jag att han kanske tog dom ändå, och sen kröp in i sitt hus, men jag kommer fortfarande inte ihåg.
Fan asså, jag har nog aldrig varit så jävla panikslagen i hela mitt liv.

Första dagen på sommarlovet och jag har inte gjort ett piss på hela dagen, bortsett från en "morgon"-promenad och tv-spel. Försökte laga mat också, men utan framgång.
Är helt apatrött idag. Kan bero på att jag har sovit för mycket, eller för lite, jag vet inte.
Ja, så alltså har jag suttit och geekat Crash Bandicoot 2 hela dagen, grymt kul asså.
Och min hörsel är så jävla bad nuförtiden att när pappa sa att jag hade varit duktig som låst moppen trodde jag att han sa att jag hade varit duktig som pillat på snoppen, så det vart lite .. ja, jagvetintevad. 

Sista dagen i skolan idag, vi städade bara klassrummet och korridoren och sen fick vi gå hem. Jag, Sofie & Cassi gick hem till Marcus och umgicks lite med honom, Hugo och Patrik.
Och sen tandläkaren, hade inga hål, bara början till hål. Men det var bara att borsta tänderna noga, så skulle det inte vara några problem.
Avslutning imorgon, kan fortfarande inte fatta det. Kommer sakna alla sjukt mycket. Fast jag känner mig ändå inte sådär gråtfärdig, som alla andra, som bara sitter och pratar minnen, och verkligen kommer ihåg, medans man själv inte minns ett jävla skit.
Har inte ätit kött på en vecka, och om jag ska vara ärlig förstår jag faktiskt inte hur jag någonsin kunnat göra det, jag känner mig äcklad av bara tanken.

Man ler som mest när man mår dåligt för att bevisa att alla andra har fel.
För även ett oärligt leende kan dölja smärtan, kaoset, paniken på insidan.
För att visa att man inte är svag.
Även fast man egentligen är det.

Igår tog storasyster ia studenten, med hela 10 mvg:n.
Och jag drack både vin och cider, och blev lite rund under fötterna, men eftersom alla var ännu rundare märkte dom ingenting.
Och idag är det ju sveriges dag, vilket jag tänkte fira med att åka och köpa en ny bikini. Och kanske lite underkläder. Och nya skor vill jag ha, men jag ska se hur generös pappa är idag.

har haft en helt okej dag idag. fast jag va försig bara i skolan 4 lektioner + lunch, men ändå, jag kunde ha skitit i det. åt middag hemma hos mamma, funderar på att sova här också. sovmorgon imorrn till halv tio, så. men jag vet inte.
dagens mående är väl lite sådär, ganska växlande humör om man säger så. ena sekunden är allt kanon, jag går runt och sjunger och är jätteglad, för att i nästa sekund få värsta ångesten och börja grina. och nästan allt gör mig irriterad just nu.
men jag pallar inte skriva mer, för det om något gör mig bara ännu mer frusterad.

fett stekigt ute, ska ut och sola om en litenliten stund, ska bara lägga in bilder från mobilen och kolla om min ipod verkligen är trasig, eller om bara batterierna är slut.
har varit hemma hos mamma heeela helgen, och inga bråk. i fredags när jag kom pratade vi lite, och redde ut saker och så, och sen ja, på kvällen tände uffe vattenpipan så vi hade det bara trevligt. och igår mutade jenny mig med ett par skor ifall jag följde med till stan med henne och hennes kompisar, så det gjorde jag, men jag hittade inga skor. menmen, hade ändå rätt trevligt. ♥