C

Casandra.
Du har försvunnit. Och när du försvann tog du så mycket med dig.
Du lämnade ett hål i mitt bröst. Ett hål där kanterna svider konstant. Tiden läker ingenting av det. Med tiden blir det infekterat och större.
Det känns inte som att vår tid någonsin har funnits. Det enda beviset jag har är hålet som ständigt påminner mig om vad jag inte har. 
Jag kan inte andas, så ont gör det. Jag kan inte tänka på det.
Jag vet att jag gjorde mycket fel. Förlåt. Förlåt. Du förtjänade bättre, jag vet det nu. Jag vet det.
Jag förstår dig. Men jag saknar dig. Och jag älskar dig.
Förlåt.



Kommentarer
Postat av: casandra

jag har gjort det jag gör bäst, blundat och låtsats som inget. trodde de va bättre utan mig, så höll mig undan och var glad för din skull för damn girl.., jag älskar dej me! så mycke mer än du förstår. så mycket mer än jag förstår.



och oftast kommer jag på mig själv att garva åt allt korkat och cp vi gjort. kan inte sluta le bara. sakar, jovisst, men mer glad åt vad det var (hej mr ser alltid allt från den bästa sidan). men jo tack har märkt mer och mer att det bara e min lilla söta fasad, för ibland brister det helt.



jag saknar dej också, malin. och förlåt på dej själv.

2010-02-10 @ 00:02:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0